RESEBERÄTTELSE FRÅN MYANMAR

Jag utsågs bland de 14 glada representanter i den skandinaviska resebranschen som fick nöjet att följa med på studieresa till Myanmar,
tidigare kallat Burma. Vi avreste 8 juni och var borta i 10 dagar.  En dröm sedan länge skulle uppfyllas. Förväntningar sättas på spel. Blev det bra? Ja, med råge!


Flygturen gick via Istanbul och Bangkok. Sen eftermiddag landade vi på Rangoons flygplats.  Vår guide hjälpte oss genom den något långsamma visumhanteringen, men snart satt vi i bussen in till vårt hotell i Yangon.

Trafiken var ganska livlig, men inte alls som i andra asiatiska huvudstäder. En salig blandning av lastbilar, cyklar, gamla bilar och nya bilar mötte oss längs vägen. Gatorna var breda och flerfiliga.

Hotellet var en pärla. Det låg vid en liten sjö som korsades av långa gångbroar där Yangon borna promenerade på kvällstid och joggade på morgonen. Hotellet var stort, luftigt, modernt och incheckningen gick som på räls. Vår reseledare tog hand om allt medan vi försökte svalka oss med de goda fruktdrycker som erbjöds under väntetiden.

Rummet var stort och exemplariskt rent.  Alla faciliteter tillhörande ett modernt hotell fanns, såsom flat TV, telefon,
värdeskåp mm.  Badrummet snyggt och rymligt.  De flesta av oss var mycket trötta efter lång flygresa och tidsomställning. Efter en utsökt middag på hotellet gick vi och lade oss.

Tidigt nästa morgon hämtades vi för första flyget till Bagan, de många templen och pagodernas stad. Inrikesflyget fungerar bra, trots att hanteringen fortfarande är manuell. Det var heller inget överdåd av restauranger och
affärer på inrikesflygplatserna.



Vi nådde Bagan efter drygt en timme.  Samma exemplariska mottagande av lokal guide
och busschaufför. Överlag var alla guider i Burma väl pålästa och deras engelska var bättre än jag tidigare upplevt i Asien. 

Bagan är nog den varmaste destinationen i Burma. Staden som inte har mer än ca
50 000 invånare, ligger på en slätt kantad av två bergskedjor.  Bagan var huvudstaden i Kungariket Pagan mellan ca 800 – 1200, kungariket som lyckades ena kringliggande regioner
och grunda riket som i dag kallas Myanmar.  

 

 

 

Under storhetstiden byggdes ca 2 500 tempel och pagoder på slätten, varav vi besökte ett stort antal. Det ena vackrare än det andra. Vår guide var outtröttlig och kunde allt om alla sultaner, kungar, drottningar, krig och folkkulturer på sina fem fingrar.  Vi klättrade upp och ned för templen, såg tempeltoppar sticka upp ur grönskan på slätten nedanför oss samt statyer av Buddha i olika positioner. Vi hann även besöka ett munkkloster, ta en tur på floden i solnedgången, går runt på  den lokala marknaden mm under våra två dagar i Bagan. Vi såg lite turister, det var lågsäsong. De vi såg, cyklade gärna, ett utmärkt och billigt transportmedel på de små grusvägarna mellan den lilla stadens tre huvudområden, gamla Bagan (endast ruiner kvar) , nya Bagan med hotell och restauranger samt  affärsBagan, där den flesta kommersen tog plats.

Nästa anhalt var Mandalay, endast en kort flygresa bort. Mutomspunna Mandalay visade sig vara en stor, livlig stad i miljonklassen. Vårt hotell låg i utkanten, nedanför utsiktskullen Mandalay Hill, som vi naturligtvis tog oss upp till. Utsikten därifrån var grandios, hemresan nedför var lite mer äventyrlig än uppför. Den inkluderade ett motorhaveri och ett möte med en stor orm. Den sistnämnde mötte vi turligt nog, sittande i vår nya bil som snabbt kom och räddade oss, då den första havererade.

 

 

 

 

 

 

 

På väg till klostret strosade vi genom bostadskvarter där vanligt folk bodde, hade sina små affärer och företag. Gatorna var grusbelagda och hästkärra var lika vanligt förekommande som bil.

 

 

 

 

 

 

 

Vi gjorde en utflykt till den gamla kungastaden Inwa, dit vi tog oss på hästkärra. I sakta mak trippade hästarna på smala grusvägar kantade av tät grönska, risfält, bondgårdar, tempel och pagoder. Överallt mötte vi glada människor som hejade och ropade på oss.

 

 

 

 

 

 

 

 

Dagen avslutades sedan vid världens längsta teakbro, som vi naturligtvis fick ta oss över gående innan vi roddes omkring på sjön i kanoter för att fånga ljuset genom bron när solen gick ned i öster.

 

 

Nästa anhalt, efter ytterligare en kort flygresa, var Inle sjön, mest känd för sina
fiskare som stående på ett ben på sina ranka kanoter, ror med det andra benet.
Detta för att ha händerna fria för fiskredskapen.  Vi tog vägen om Kalaw, som är ett
handelscentrum för traktens olika etniska folkslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Dit för bönderna sina jordbruksprodukter, som förvaras i stora magasin innan det är dags att transportera dem vidare till de stora städernas affärer.  Vi intog ett härlig lunch hos ”De 7systrarna” innan vi fortsatte till Nyaung Shwe där vi tog båten de sista 25 min ut till vårt hotell.

 

 

 

 

 

 

Vistelsen på Inle sjön var fantastisk! Så vackert, rofyllt och genuint!  Vi ägnade en hel dag åt att göra strandhugg runt sjön, besöka tempel som vegetationen tagit över, vandra runt i byar, spela fotboll med skolbarn, sitta vid en flodkant och dricka kall öl, besöka långhalsbefolkningen, guidas runt bland vävstolar och utmärkta sidensjalar, se hur man väver trådar från lotusblommans stjälk, smaka på gröna tomater som odlas på flytande trädgårdar och mycket, mycket mera.  Och överallt, samma vänliga människor som mötte en med stora leenden.

 

 

 

Tyvärr fick vi slita oss därifrån för att flyga tillbaka till Rangoon inför hemresan till Skandinavien. Förutom att besöka vår lokala agent som arrangerat denna fantastiska rundresa,  hann vi med att besöka Myanmars mest imponerande pagoda, Shwedagon.  Där kunde man lätt vandra runt i en hel dag.

 

Vi hann även dricka en Strand Sour på det berömda kolonialhotellet The Strand, vandra runt bland den livliga kommersen i hamnkvarteren och slutligen ett kort besök på  Scotts Market för de sista inköpen innan planet skulle gå hemåt.

Mayamar, eller Burma, överträffade alla mina förväntningar på landet!  Folk var öppna, vänliga men inte påträngande.  Alla
vågade och ville gärna diskutera den rådande politiska situationen.  Aung San Suu Kyi, nobelfredspristagare och politisk fånge, numera
frigiven och invald i parlamentet , var allas ledstjärna och högt avgudad.  Jag hörde ingen som inte ville ha dit turister, utan burmeserna såg den ökande turismen som ett sätt att stärka både landets ekonomi och politiska utveckling.

 

Vägarna var bättre än jag hade förväntat mig.  Hotell som var klassade som 3-stjärniga, skulle lätt få 4 stjärnor här hemma om internet fungerat bättre. Den hygieniska standarden på restauranger var klart bättre än vad jag sett i andra delar av Asien.  Aldrig någonsin kände jag mig
lurad, utnyttjad eller hotad.  Landet är stundtals otroligt vackert och ännu oförstört av massturism. Åk dit nu!

 

Helsingborg 2012-06-25
Mariann Rehn
Tur & Retur Resebyrå


 

 

  

 

 

 

 

  

  

 

 

  

 

 


Tel: 042 - 13 95 00             E-post: mail@turretur.se             Norra Storgatan 16, 25220 Helsingborg             © Copyright Turretur             


 | Webbkarta | Logga in |